Han är överväldigad av känslorna efter klättringen upp på 6 200 meters höjd.

Nu tar Johnny Oduya sikte på ”dödszonen”.

– Realiteten är att det går att göra som vanlig person, säger han.

Stanley Cup-slutspelet är i full gång.

Men Johnny Oduya, som redan har två titlar och diamantringar, är långt därifrån.

Sportbladet når honom när han slagit sig ned i Katmandu i Nepal.

– Vi kom hit för drygt två veckor sedan, var i Katmandu någon dag och åkte sedan upp till bergen där vi var i 10-12 dagar. Efter det har det varit skönt att komma tillbaka på lite normal höjd.

För det är just den biten det här samtalet ska handla om.

Den tidigare NHL-veteranen har som bekant under ett par års tid nördat ned sig lite extra i just andning.

Han kallar sig själv för ”andningsnörd” och driver sedan ett par år en andningsstudio i Stockholm.

– Sedan när man blivit lite äldre är det kul att hitta lite utmaningar. Så det började med tanken att jag ville veta hur det är på över 8 000 meters höjd, där det kanske inte går att leva på syret som finns.

helskärm

”Finns få så coola ställen”

Ja, det låter extremt.

Oduya bestämde sig för att just utmana sig själv.

– Sen kanske man ska ta ett steg i taget… så den här resan blev för att testa lite. Jag var på Kilimanjaro för två år sedan. Det är mer vandring och här får man klättra få riktigt.

I slutet på april, över månadsskiftet till maj, har han befunnit sig i närheten av Himalaya.

Det är mycket som lockar med bergskedjan, från den ”coola naturen” och klättringen i sig till ”den häftiga miljön” och ”de fantastiska nepaleserna”.

– Det finns få så coola ställen, säger han och fortsätter:

– Men självklart handlar detta om andningsdelen, att se vad som händer med kroppen, hur man kan jobba med det och hur det går att använda andningen. Jag har varit intresserad av de här extrema delarna, som under vattnet eller på höjden. Fridykare är väldigt duktiga på andning, sen är alpinister kanske inte det, vilket varit fascinerande att försöka förstå.

helskärm

Glädjen: ”Vad går att göra?”

Det är ju en bit från en Stanley Cup-final, va?

– Haha! Det här är ju något man inte är van vid från karriären… det är två helt olika saker som inte går att jämföra. Men det är kul och helt värt det.

Just arbetet med att hitta olika andningstekniker stannar Oduya gärna till vid.

– Det handlar om att folk hittat olika tekniker för att anpassa sig, som det kanske inte pratas om. ”Vad går att göra”, liksom.

Nu blev målet alltså att ta sig upp till Island peak på Himalaya, 6 200 meter upp i luften.

Till hjälp hade Oduya och hans vänner ett team på omkring åtta personer, inklusive Robin Trygg som beskrivs som ”en av Sveriges främsta alpinister.

– Vi har haft ett väldigt bra team som nästan är överkvalificerade för det vi gjort. Robin har exempelvis varit på Mount Everest två gånger.

– Vi ville ha sådana man kunde känna sig trygg med. En av dem var här redan för 15 år sedan, någon har väl gjort 30 vandringar på 8 000 meter. Så det kändes bra med rätt guidning och rätt personer.

Haken? Han hade aldrig klättrat i berg tidigare.

– Det är annorlunda och jag är ju ingen klättrare. Jag har aldrig klättrat, bara vandrat. Det är något att lära sig, en utmaning i sig. Det var jäkligt roligt.

Vem som helst tar sig väl inte an den utmaningen?

– Haha! Alltså… titta bara på vår grupp. Vi var väl åtta, två skulle gå till basecamp och några skulle vidare till Island Peak som är 6 200 meter upp. Det är coolt i sig!

– Men jag försöker inte förringa det, för det är tufft. Men jag vill inte skrämma iväg någon, för resan är värd att göra.

helskärm

Johnny Oduya: ”Sover inte bra”

Så, hur var det?

– Det är ju en vandring som är tuff och fin. Man får jobba med sig själv. Man sover inte så bra och får möta sig själv på nästan ett spirituellt sätt. Även om tempot inte är jättehögt så kommer du alltid på högre höjd.

På ett ungefär skulle den tidigare OS-backen uppskatta att teamet ”vandrade ungefär åtta timmar om dagen”.

Men vissa dagar var det betydligt mer.

– Du har någon toppbestigningsdag som är 15, 16 timmar, då ska du ha tur med vädret och sådant. Likt en hockeykarriär kan man inte alltid påverka det som händer. Man får anpassa sig och fortsätta köra på. Ibland är det tufft, ibland fantastiskt.

Samtidigt är det skillnad på de 6 000 meterna och de 14 toppar i världen över 8 000 meter, där K2 och Mount Everest är de högsta.

– Det här är ju häftigt, för det går att göra. Man behöver inte vara en supermänniska. Det går för en ”vanlig” person att ta sig upp på 6 000 meter. Men upp till 8 000 eller över är det en annan grej med förberedelser och erfarenhet. Men jag skulle rekommendera folk att testa det här i livet, säger han och fortsätter:

– Realiteten är att det går att göra som vanlig person. Självklart är det extrema förhållanden. Men det coola är att det finns sådana möjligheter, du behöver inte vara OS-atlet för att ta dig upp. Du behöver inte träna i tio år för att klara det. Du kanske behöver lite genetik på din sida för att vara på höjden.

”Fick bryta och åka helikopter till sjukhuset”

Men den här klättringen blev inte helt odramatisk…

– Tre fick bryta och åka helikopter ned till sjukhuset i Katmandu. De kunde inte anpassa sig till hög höjd. Så det är ju inte ofarligt alls. Du kan få lung- och hjärnödem

– Samtidigt hade vi en kille som hade 72 i Vo2-maxtest

Dock var inte stigningen uppför den värsta delen fysiskt enligt honom.

– Att ta sig ner för berget tog fyra timmar och var sjukt jobbigt. Det kanske var den värsta eller mest utmanande delen. Då fick man vara en del i sig själv. Jag gillar sådana tillfällen, där man måste hitta en närvaro i upplevelsen, även om det är jobbigt.

Ni har förstått mantrat: inget ont som inte har något gott med sig, ungefär.

– På vägen ned har du glaciärvattnet som rinner ner och kan ta ett kallbad, det är ju nice! Man hittar någon specifik mat som är unik här som man får ta del av. Det är många småsaker i stort… hur väljer man en del på en hockeysäsong? Det är mest misär, sedan kommer några små ögonblick.

Siktar på ”dödszonen”

Hur toppar man en sådan upplevelse och utmaning?

För Johnny Oduyas del fokuserar han nu på projektet och programmet ”Athletic breath”. Målet är att få ”atleter, coacher och motionärer att fundera på hur man använder andningen”.

– Det ger en så mycket i alla miljöer! Känslan av att ta sig an något utmanande där man inte vet hur det kommer gå är fascinerande, säger han och fortsätter:

– Jag gillar extremmiljöer. Mycket andningsträning jag gjorde nu var i mer än åtta timmar per dag för att hitta rätt i vad som händer eller inte händer i extrema miljöer. Det vill jag ta med mig och utveckla. Jag tror att det finns mycket att göra och jag tycker att idrotten ligger efter. 

Har du något liknande mål framför dig, som en ännu tuffare klättring?

– För mig själv finns det en topp som heter Cho Oyu som ska vara det ”enklaste” om det finns ett ”enkelt” berg att klättra, men minst tekniskt. Så jag får se, om jag hinner förbereda mig på ett år, om jag kan ta mig dit.

Väl där kan det bli ännu mer extremt.

”Dödszon”-extremt.

– Det är något kittlande med att vara uppe i dödszonen där syret inte räcker till. Sen vet man aldrig vad som händer i livet, men det kanske är nästa steg, avslutar Oduya.

Tillträdesförbud utan brott måste bort – det är budskapet som flera svenska ultrasgrupper kommer framföra under helgens omgångar av superettan och allsvenskan.

Genom manifestationer kommer supportrarna visa sitt missnöje mot dagens lagstiftning.

– Det blir avstängningar för saker som inte är brott, säger Isak Edén ordförande Svenska fotbollssupporterunionen.

I den 30:e matchminuten i helgens omgångar av superettan och allsvenskan kommer flera ultrasgrupper protestera för mer rättssäkerhet kring tillträdesförbud inom svensk elitfotboll.

Anledningen är att det finns ett starkt missnöje kring att tillträdesförbud kan delas ut trots att förundersökningen läggs ner eller att det inte finns någon brottsmisstanke.

– Då borde du rimligtvis inte heller bli avstängd. För lagen som den är i dag så behöver du varken vara misstänkt eller dömd för någonting för att kunna bli avstängd, säger Isak Edén.

helskärm

Mer offensiva

Tillträdesförbud utfärdas av åklagare när det finns risk för att en person att begå brott för att störa säkerheten under ett idrottsarrangemang. Enligt lagstiftningen kan dessa också delas ut vid ordningsstörningar.

– Vi har sett en våldseskalering ske och det är det vi har försökt få bukt med. Vi vet att vi är mer offensiva med det här tillträdesförbudet, men vi vill förhindra våldsyttringar genom att ålägga tillträdesförbudet, säger åklagaren Henrik Nordquist och fortsätter:

– I vår bedömning har vi landat i att de här individerna som vi har meddelat tillträdesförbud till nu, de ingår i grupperingar där det finns högre risk för att man kommer att begå olika typer av idrottsrelaterad brottslighet eller ordningsstörning. Det är inte slumpmässiga supportar vi bara tagit.

helskärm

Uttalar sig på Instagram

På sitt Instagram-konto har Ultras Nord och Sol Invictus publicerat ett uttalande inför manifestationen där de beskriver lagstiftningen som ett inskränkande av läktarkulturen.

”Detta fokusskifte har dock skett med målet att stänga av så många supportrar från fotboll som möjligt oavsett anledning. Finns det inget brott försöker man provocera fram eller hitta på något. Klarar man inte det så förväntas klubbarna använda arrangörsavstängningar på ett svepande sätt för att få bort organiserade och aktiva supportrar från läktaren” skriver de.

– Jag har full förståelse för att detta väcker känslor. Det finns mycket upprördhet kring det här med hur vår läktarkultur vara och se ut. Jag är inte så naiv att jag tror att gör vi detta så blir allting frid och fröjd och ingenting kommer hända. Det är mycket upp till samverkan mellan polis och supportergrupper, säger Henrik Nordquist.

Sett effekt

Åklagaren menar dock att det har gett en viss effekt.

– De senaste hemmamatcherna i Malmö har varit matcher där det traditionellt sett brukar bli olika former av stök. Det har varit Hammarby, AIK och cupfinalen mot Djurgården. De har varit väldigt lugna i bemärkelsen våldsanvändning.

”Står såklart bakom”

Bakom manifestationen ligger landets ultrasgrupper som också får stöttning av SFSU.

– Vi står såklart bakom i det stora hela, att tillträdesförbud måste ske på ett rättssäkert sätt. Men vi är inte emot avstängningar i sig. Vi står bakom exkluderingsstrategin, begår du brott och är dömd för det får du givetvis acceptera din avstängning, säger Isak Edén.

Beslut om tillträdesförbud kan överklagas och prövas av allmän domstol. Inför årets allsvenska premiär hade 224 personer fått tillträdesförbud.

helskärm

AIK måste sälja spelare i sommar.

Inget dramatiskt med det, enligt sportchefen Thomas Berntsen.

– Man måste sälja spelare i alla fönster, säger Berntsen.

Tidigare i veckan kunde Sportbladet avslöja att AIK tvingas sälja spelare i sommarens transferfönster för att nå sina ekonomiska mål.

I ”Allsvenskan inifrån” skrev silly-experten Daniel Kristoffersson bland annat att AIK räknar med att sälja Taha Ayari, som fyllde 19 år under fredagen, i sommar.

– Så ni har sagt att vi ska sälja honom och då är det sant? säger AIK:s tränare Henning Berg efter torsdagens träning när Sportbladet frågar om Ayari.

Berg säger att försäljningar måste ske på AIK:s premisser.

– Vi kan inte bara sälja spelare för att sälja spelare och låta spelare gå för att de vill. Det kommer inte hända. Vi har ambitioner om att ha ett bra lag.

helskärm

Scoutad på plats

Ayari själv är ingen spelare som svävar i väg när det talas om försäljning.

– Jag har fokus här och nu. Det kan hända mycket i fotboll men jag är född och uppvuxen i AIK. Det är min klubb och jag stannar tills jag inte stannar, säger Ayari.

Skulle det kännas konstigt att lämna innan du har uppnått något stort i din klubb?

– Det beror på hur man ser på det. Om man säljs så säljs man. Jag känner inte att jag har uppnått det jag vill göra här i AIK än. Vad som helst kan hända, men jag har kontrakt med AIK och jag fokuserar på det.

Ayari har startat tre allsvenska matcher i år.

– Det har varit upp och ner. Jag spelade hyfsat mycket i början och inte så mycket nu på slutet. Men jag fortsätter gnugga på och jobbar hårt varje dag, säger han.

helskärm

”Ingen dramatik”

Sportchefen Thomas Berntsen resonerar på samma sätt som Henning Berg. Det kommande transferfönstret ska förhoppningsvis göra AIK bättre.

– Det är det som är målsättningen, säger Berntsen som också bekräftar att AIK planerar att sälja spelare.

Har du fått någon extra press från klubbledningen nu, att ni måste sälja?

– Nej, den pressen finns oavsett var man jobbar. Man måste sälja spelare i alla fönster och sedan jag kom till klubben har vi sålt för 80–90 miljoner. Det är så det är att vara sportchef, det är ingen dramatik i det.

Har det varit mycket intresse kring Taha Ayari?

– Ja, det har det varit sedan jag kom till klubben. Han är ung, han är bra och har en extrem offensiv potential. Taha Ayari har det varit intresse för sedan jag kom.

Enligt Sportbladets uppgifter har klubbar från England varit på plats och scoutat Ayari i allsvenskan.