Abrahamsson: Brynäs har kopplat järngrepp
GÄVLE. ”Ingenting kan stoppa oss”, var budskapet från hemmaklacken.
Och visst, Brynäs har kopplat ett järngrepp om den här allsvenska finalen.
Men snacka om att Djurgården sköt sig själva i foten den här kvällen.
Följ ämnen
Alla förstår skillnaden mellan 2–0 eller 1–1 i matcher.
Både på pappret och mentalt.
Brynäs vann med 2–1. Vad som hände sista minuterna har jag ingen aning om för då stod hela arenan upp och skymde sikten totalt.
Däremot vet jag att Djurgården slarvade bort en ypperlig möjlighet att kvittera den allsvenska finalen.
De hade en 1–0-ledning inför den tredje perioden och två powerplay att utöka till 2–0. Ett alldeles ypperligt läge att pressa ner favoriten Brynäs i brygga inför en festsugen hemmapubliken.
Då radade stockholmarna (återigen i det här slutspelet) upp två usla numerära överlägen. Brynäs boxplay behövde inte ens vara bra. Några minuter senare hade hemmalaget vänt till 2–1.
Oj, så Djurgården kastade bort en ypperlig möjlighet att sno en match i Gävle.
Man kan säga att Brynäs bara vunnit sina två hemmamatcher, vilket också är helt enligt förhandstipsen.
Gör Djurgården samma sak söndag och tisdag inför ett kokande Hovet är vi tillbaka på ruta 1 igen inför match 5 i Gävle.
Och då är Brynäs mer eller mindre piskat att vinna.
Nu är jag långt fram i tankarna, men bara för att ge lite perspektiv på den 2–0-ledning Brynäs har skaffat sig betyder.
Men känslan är att Brynäs nyper en match på Hovet och 3–1 är något helt annat än 2–2.
Gävles mest populära kanadensare
Om det var helt okej tryck under den första allsvenska finalen i Gävle var det en viskning jämfört med i kväll.
Fredagsfeeling och 6–2-segern senast bidrog till att självförtroende, förhoppningar och röstresurser var högt uppskruvade.
Det var snudd 2012-stämning och de som var där då förstår.
Gävles mest populäre kanadensare, Greg Scott, gjorde i kväll match nummer 400 i Brynäströjan och inför nedsläpp hyllades ”Kungen av ägg” med en stående ovation.
”Ingenting kan stoppa oss” var som sagt budskapet på banderollen på ståplats före nedsläpp.
Den Black Jack-flörten tog Brynäs fasta på.
För matchinledningen var långt ifrån total kontrast till det första mötet. Brynäs gasade och Djurgården af oroväckande ihåligt.
Innan två minuter var spelat hade både Johan Larson och Theo Lindstein haft jättelägen att ge Brynäs ledningen.
Ett par minuter senare träffade Oliwer Tärnström ribban.
Första utvisningen dröjde 28 minuter
Djurgården gick hårt med två forwards men tappade helt bort mittgubben och blev straffat ett par gånger. På nytt var det för mycket tid och utrymme att spela på för hemmalaget.
Den stora skillnaden nu jämfört med i onsdags var att Brynäs inte fick hål på Viktor Andrén. Precis som i onsdags flyttade Djurgården också upp spelet men nu gjorde man det i 0–0-läge i stället för 0–3.
Jacob Ragnarsson hade bland annat en dubbelchans där ett stolpskott var närmast.
Axel Andersson var tillbaka och belyste ännu en gång hur viktig han är för Djurgårdens spel från egen zon.
Första utvisningen kom efter 28 minuter, en frustationsutvisning från Emil Berglund men Brynäs fick ingen vidare ordning på sitt powerplay.
Efter drygt halva matchen hade Djurgården bara fått iväg sex skott mot Damian Clara. Det sjunde var en styrning från Simon Bertilssons klubba och gav Djurgården det så viktiga ledningsmålet.
Ett mål som gav Djurgården och även ett powerplay för 2–0, men det var i ärlighetens namn betydligt närmare 1–1 än 0–2 under de två minuterna. Spelet i numerärt överläge tillbaka på nivån i semifinalen mot Mora.
Något som förstärktes ytterligare i inledningen av den tredje perioden då Djurgården kastade bort ett nytt powerplay och en ny chans att öka på till 2–0.
I stället kunde hattrick-mannen Tyler Kellher bara någon minut senare peta in kvitteringen.
Väggarna skakade i gamla Gavlerinken
Djurgårdens uppträdande i powerplay ser så lojt och oinspirerat ut att man mest sitter och undrar vad det är frågan om.
Och knappt två minuter senare kom nästa kalldusch för gästerna då Karlis Cukstes (av alla) la in en puck som knappt hade styrfart. Viktor Andrén blev helt ställd när pucken Calle Odelius klubba touchade pucken men inte stoppade den.
Cukstes första mål för säsongen kunde knappast ha kommit lägligare. Brynäs hade gjort två mål på en halv chans.
Nu skakade väggarna i den gamla Gavlerinken från 1967.
Är det något Brynäs har pratat om och även haft den här säsongen är det tålamod. Återigen lyckades man behålla tålamodet och sno runt en match.
Bortsett från haveriet i powerplay var den här insatsen från Djurgården ett rejält steg framåt. Visst var inledningen svag och visst blev de fast i några långa anfall, men de var tätare centralt och hittade ofta rätt med det korta första passet in till ”avlastningsytan” i egen zon. Slutforceringen var också helt okej.
Viktor Andréns målvaktsspel var i långa stunder tillbaka på den nivå vi har vant oss vid under slutspelet.
På söndag möts de igen. Nu på Hovet.
Att Djurgården måste vinna den matchen behöver jag inte ens skriva.