Svenska ishockeyförbundet svar på kritiken
Publicerad 10.06
Är det värre att lyfta in en dansk 15-åring från andra sidan bron än att flytta ett svenskt barn 100 mil?
Nu svarar Svenska ishockeyförbundet på kritiken kring regeländringen för utländska ungdomar.
”Vi har i dag en utbildning i världsklass i våra föreningar och ser det som en nyckelfaktor att våra svenska spelare får ta del av den”, skriver tävlingschefen Magnus Mårtensson.
Importer av utländska spelare till svensk ungdoms- och juniorhockey har varit ett hett diskussionsämne i flera år. Nu har Svenska ishockeyförbundet dragit i handbromset och stoppat alla spelare som inte är landslagsmässiga från de svenska serierna.
Ett beslut som i sin tur nu också får kritik.
Flemingsbergs sportchef Fredrik Strandfeldt, som nästa säsong hoppades ha hälften utländska spelare i sitt J18-lag, varnar bland annat för att konkurrensen kommer urholkas och tävlingsmiljön försämras.
Via mejl bemöter Svenska ishockeyförbundets tävlingschef Magnus Mårtensson och utvecklingschef Anders Wahlström farhågorna.
”En ökning på ungdomssidan”
Mårtensson menar att skälet till förändringen är att förbundet ”i dag har en utbildning i världsklass i våra föreningar och ser det som en nyckelfaktor att våra svenska spelare får ta del av den utbildningen för att nå målet att bli bäst i världen.”
Han beskriver också hur antalet utländska spelare på både dam- och herrsidan blivit fler och fler.
”Den största ökningen har skett i våra regionala serier och vi ser nu en ökning även på ungdomssidan. Vi har därför valt att reglera intaget av utländska spelare under 18 år där hårdare krav ställs för att säkerställa en bra miljö för barnen.”
Mårtensson slår också ifrån sig Flemingsbergs upprördhet över bristande information under processen och menar att förbundet följt sin policy ”att kommunicera när beslut är tagna och att i demokratisk anda ha löpande dialog med berörda parter under pågående process”.
”Vi kräver ett intyg”
Flemingsbergs Fredrik Strandfeldt varnar i sin tur också för att det förändringen (där utländska spelare enligt de nya reglerna måste kunna styrka att de är ”på högsta nivå/landslagsaktuell i sitt hemland” innan de välkomnas till Sverige) är upplagt för korruption.
”Vi kräver ett intyg av spelaren som vi vidimerar med aktuellt lands ishockeyförbund”, skriver Magnus Mårtensson.
Hur definieras ”högsta nivå”?
”Det definieras av respektive lands ishockeyförbund i dialog med oss.”
Vem avgör vem som är “landslagsaktuell”?
”Respektive lands ishockeyförbund.”
Hur säkerställer ni att det här kommer gå schysst till (att platser och intyg utfärdas på ett rättvist sätt)?
”Vi kontrollerar med lämnande lands ishockeyförbund.”
Däremot håller förbundet med Strandfeldt om att de långa flyttarna för svenska spelare inom landet också är ett problem. Men en utmaning de upplever minskar.
”I grund och botten vet vi att det är föredra att en spelare i den här åldern har maximalt en timme till föräldrahemmet. Närheten till föräldrastödet är viktigt. Vi har över tid sett att antalet långa flyttar inom Sverige har gått ned”, skriver utvecklingschef Anders Wahlström.
Finns det tillräckligt många motiverade svenska J18-spelare för att fylla tomrummet som nu uppstår?
”Ja, vi ser en väldigt god tillväxt av välutbildade spelare i svensk hockey”, skriver Wahlström.
Hur upplever ni situationen med svenskar som väljer att spela college-hockey i Nordamerika?
”Sett till de senaste säsongerna är situationen mer eller mindre oförändrad i antal spelare som lämnar. Här följer vi utvecklingen nära med uppföljning löpande”, skriver Magnus Mårtensson.