Slutspelskungen och supertalangen i längre intervju
Publicerad 11.28
GÖTEBORG. En av världens absolut största handbollstalanger springer redan runt och dominerar i handbollsligan.
Óli Mittún tänker göra det ett år till.
– Jag ska besöka klubbar nästa säsong.
Men först ska han leda sitt Sävehof till SM-guld.
Samtidigt som 2000-talets största inom handbollen, Nikola Karabatic och Mikkel Hansen, är inne på ”The Last Dance” (båda lägger av efter OS) har några ynglingar födda 2005 börjat erövra handbollsvärlden.
En av dem har redan erövrat svenska handbollsligan.
Sävehofs och Färöarnas Óli Mittún rankas i dag som en av världens tre största talanger födda 2005, i varje fall om du frågar danska handbollsoraklet Rasmus Boysen. De andra två är portugisen ”Kiko” Costa i Sporting (nummer ett) och spanjoren Petar Cikusa i Barcelona (tvåa). Någonstans bakom den här trion skuggar en svensk 18-åring – Axel Månsson, som vann både poäng- och MEP-ligan i år och nu lämnar Lugi för Kristianstad.
– Jag vet inte vad jag ska säga. Det är mycket spännande spelare, säger Mittún blygsamt och vrider sig besvärat på stolen mitt emot när vi äter en lunch i gallerian nära Partille Arena.
Jämförs ständigt med kusinen
Den svenska handbollsligan har aldrig sett en bättre 18-åring (fyller 19 den 10 juni) och häromveckan korades han till seriens bästa mittnia.
Mittún är redan van vid att vinna individuella priser. Sommaren 2022 blev han både skyttekung och MVP i sitt första ungdomsmästerskap (U18-EM) trots att han var ett år yngre än de flesta. I fjol blev han skyttekung och bästa mittnia i U19-VM. Båda somrarna har han dessutom spelat ytterligare ett ungdomsmästerskap med och mot dem som är tre år äldre.
Han är en av nyckelspelarna i det färöiska handbollsunder vi sett de senaste åren och var en av hjältarna i EM i Tyskland i januari när det färöiska landslaget, med stöd av tio procent av landets befolkning på läktaren, tog handbolls-Europa med storm.
Storstjärnan i Färöarnas landslag är Mittúns kusin Elias Ellefsen á Skipagøtu som numera spelar i Kiel, efter tre år i Sävehof. Han utsågs till 2023 års bästa unga spelare i världen av det internationella handbollsförbundet.
Den tre år äldre Skipagøtu korades till MVP och bästa mittnia i handbollsligan 2021/22 men faktum är att Mittún får sägas ligga ett år före sin kusin i utvecklingen. När Skipagøtu var i motsvarande ålder som Mittún hade han begränsat med speltid i Sävehof och hoppade mest in och sköt straffar. Det var först året därpå som han fick sitt riktiga genombrott.
Du har jämförts med Elias enda sedan du kom hit för snart två år sedan – har det varit jobbigt?
– Nej, och jag har tycker inte att det har varit så mycket. Allt har gått jättesnabbt, från att ha spelat en säsong i H71 på Färöarna till att nu spela min andra SM-final i rad.
Hoppade av internatskolan i Danmark efter två veckor
Mittún räddade i fredagens tredje final mot Ystad sitt Sävehof från en förlust med ännu ett konstmål där han svävade horisontellt 1,5 meter ovanför arenagolvet, gled förbi sin försvarare, fick en liten lucka och smällde dit kvitteringen i slutet av den första förlängningen. I den andra förlängningen kunde Sävehof sedan vinna matchen och har nu 2–1 i matcher inför kvällens fjärde final i Ystad.
Men om vi ändå ska jämföra dig med din kusin Elias – vad skulle du själv säga är skillnaden mellan er som spelare?
– Vi är rätt så lika. Men jag tycker nog att han spelar lite mer på sin smartness. Han är mer en playmaker. Jag kanske går lite mer på kraft och är mer en man-man-spelare som hittar lösningar därifrån.
Båda Mittún och Skipagøtu har sina svagheter i försvarsspelet, där de heller inte blir hjälpta av att vara ganska kortväxta med handbollsmått mätt.
Samtidigt tycker Mittún att det är just försvarsspelet, ihop med smartnessen framåt, han utvecklat mest under sina två säsonger med Michael Apelgren som tränare i Sävehof.
– Jag visste inte hur man försvarade när jag kom hit; hur det kunde vara så mycket taktik i försvarsspelet. Det har varit spännande att få lära sig av Micke.
Skipagøtu tillbringade ett år i Skanderborg i Danmark när han var 16 innan han flyttade tillbaka till Färöarna.
När Óli var 16 skulle han också gå ett år på dansk ”efterskole” och valde talangfabriken och internatskolan Oure som i ett samarbete med toppklubben GOG i grannbyn fostrat nästan alla stjärnor i dagens danska landslag (beskrivit av Sportbladet här).
Men han trivdes inte, fick en lättare knäskada, gav upp och flyttade hem redan efter två veckor hösten 2021.
Han kom i stället att spela seniorhandboll med H71 hemma på öarna under en säsong (2021/22) innan han flyttade till Partille och blev sambo med sin kusin.
Sedan Skipagøtu flyttade till Kiel för ett år sedan bor han själv i trerummaren nära Partille Arena.
Det blev inga färöiska gymnasiestudier på distans utan i stället har Mittún valt att fokusera helt på handbollen.
Vad gör du när du inte spelar handboll?
– Hänger med de andra i laget och går på gymmet. Jag spelar också mycket Playstation med mina kompisar på Färöarna, mest Fifa och Fortnite.
Kommer besöka toppklubbar nästa säsong
Mittún skrev på ett fyraårskontrakt med Sävehof när han anlände 2022. Han är förstås högvilt för storklubbarna ute i Europa, som inte skulle ha några större problem att lösa ut honom.
– Det är några klubbar som är intresserade, säger han utan att vilja nämna några vid namn.
Men han tänker stanna i varje fall en säsong till i Sävehof.
– Sedan får vi se om det blir ett eller två år till.
Är du inte redo att dra redan nu?
– Nja, handbollsmässigt är jag kanske lite redo. Men jag tänker att jag har mycket kvar att utveckla. Jag är bara 18 år. Skulle jag gå till Bundesliga nu…det är en tufft att spela i Bundesliga. Spelar man 20 där är man halvt död efter det. Så jag tar det lugnt. Jag trivs och utvecklas här i Sävehof.
Är det Bundesliga som är nästa steg, tror du?
– Alla drömmer om Bundesliga men jag har faktiskt ingen aning om det blir Tyskland eller Danmark eller vad det blir.
Har du varit och besökt några klubbar?
– Nej, det ska jag göra någon gång nästa säsong. Min agent (dansken Nikolaj Broström) sköter det.
Har du pratat med några klubbar?
– Nej, det har jag inte ännu. Min agent hanterar det.
Vad kommer att avgöra vilken klubb du väljer?
– Hur de spelar, vem som tränare och vilka planer de har för mig.
Och så lägger Mittún till en särskild, men lite oväntad, faktor.
– Staden får inte ligga för långt från en flygplats så att jag inte kan ta mig hem till Färöarna ibland. Då blir det tråkigt.
Vad drömmer du om?
– Att nå fler mästerskap med Färöarna och spela i ett topplag i Europa. Sedan har jag alltid haft en stor dröm: att vinna Champions League med ett topplag i Europa.
