GÖTEBORG. Per Bohmans fem punkter från Häcken-Hammarby på Tele2 Arena.
Följ ämnen
1. Mardrömssviter ska tas på allvar
Hammarby hade alltså inte vunnit borta mot Häcken sedan augusti 2005. Totalt sett elva raka matcher på Hisingen utan en allsvensk seger. Somliga himlar med ögonen när man nämner den sortens sviter. ”Alla matcher lever sitt eget liv”, och så vidare. Jag tar däremot sånt här på rätt stort allvar, precis som AIK:s snart 30 år långa mardröm nere i Malmö och MFF:s ständiga problem mot Djurgården på Tele2 Arena alltid måste tas i beaktning. Det rådde ingen tvekan om att just Häcken passat Bajen ovanligt dåligt sista åren.
2. Yttern var elektrisk!
Tittar man på Häckens tre anfallsspelare finns det en spetsegenskap som klubben aldrig gör avkall på. Minst två av tre där framme måste vara vindsnabba. Mot Bajen ställde de upp med tre raketer i Amor Layouni (långt snabbare än vad han ser ut med rejäla älgsteg), Edward Chilufya (svag insats) och Zeidane Inoussa.
Hammarbys högerback Hampus Skoglund har växt in fint i allsvenskan men i början av matchen var han i akut behov av åksjuketabletter efter att ha introducerats för Inoussa. Yttern var elektrisk och behandlade Skoglund som slalompinne. 21-åringen är värd vartenda öre som Häcken betalade i rekordövergången. Potentialen är skrämmande.
3. Bollvinst, omställning, chans
Bajen ville i sin tur gärna slå den i djupet bakom Even Hovland för Viktor Djukanovic att jobba på. Häcken gick onödigt hårt åt honom i ofarliga lägen, och när Axel Lindahl sänkte montenegrinen fick Hammarby frispark. Nahir Besara slog den, två Häcken-spelare touchade bollen och Edvin Kurtulus skickade in 1-0.
Bajen fick annars rätt lång tid på sig att i halvhögt tempo bygga längre anfall. Hemmalaget blev alltmer passivt och accepterade att Bajen slukade lejonparten av bollinnehavet. Men det var slående att nästan alla farliga chanser, för båda lagen, i den första halvleken uppstod efter bollvinst och snabba omställningar, snarare än genom långa upprullningar.
4. Han imponerade mest i Bajen
Hammarby såg bra farligt ut direkt efter paus. Såväl Fredrik Hammar som Edvin Kurtulus vann boll högt och gav Nahir Besara två kanonchanser som veteranen, för ovanlighetens skull, faktiskt brände. Det skulle visa sig ödesdigert. Jag var mycket imponerad av just Kurtulus och har varit det sedan han kom tillbaka från sin långa skadeperiod. Mittbacken försökte ge Skoglund understöd mot Inoussa när det behövdes, vågade ofta kliva högt och var utsökt aggressiv. Bajen hade första kvarten av andra men sedan tog Häcken över.
För med tiden fick hemmalaget större kontroll över bollinnehavet och tryckte ner Bajen i planen genom att verkligen attackera med många spelare. Simon Gustafson tycker ibland lite för synd om sig själv när han blir hårt tagen, men han hittar allt mer in i rollen som spindeln i nätet. Inoussa fortsatte tortera stackars Skoglund (som byttes ut efter en dryg timme), vek inåt och gav Gustafson möjligheten att vispa in kvitteringen.
5. Det är sjuka siffror, Hovland!
Hammarby gjorde inte en sämre insats här mot Häcken än den de levererade i 3-0-segern i Elfsborg. Nästan tvärtom, faktiskt. Paco Johansen har helt enkelt högkaratiga anfallsvapen som är svåra för motståndare att hantera över 90 minuter. Inoussas tv-spelsfart. Gustafsons fot och spelsinne. Samt Even Hovlands vidunderliga huvudspel. I slutminuterna skickade inbytte Pontus Dahbo in en hörna och norrmannen tajmade – som vanligt – situationen bäst av alla när han skallade in 2-1.
På lite mer än två säsonger har mannen nu gjort 15 mål (i alla tävlingar) för Häcken. I princip alla har kommit via nickar på fasta situationer. Det är sjuka siffror för en mittback. Ett målfacit många offensiva mittfältare skulle vara stolta över. Därmed fick Bajen åka hem från Hisingen utan en seger. För tolfte matchen på raken.